I början av året tog man i Åbo i bruk ett nytt sätt att leda och utveckla tjänsterna för barn och unga områdesvis. Det ännu tätare samarbetet tjänar särskilt barnen, de unga och familjerna.
Från början av året har man i Åbo övergått till en gemensam områdesmodell för småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och ungdomsarbete till vilken man även inbjudit barnsksyddsorganisationerna i Egentliga Finland och Egentliga Finlands välfärdsområde.
I områdesmodellen är staden indelad i det södra, norra, östra och västra området, och inom varje område verkar cirka åtta skolor och cirka 12 daghem. De svenskspråkiga tjänsterna verkar även i fortsättningen som ett eget område.
– Övergången till områdesmodellen innebär också en ändring i ledarskapet: vi har övergått från det traditionella samarbetet och koordineringen av ärenden till ett aktivt samarbete som överskrider förvaltningsgränserna, berättar Anu Parantainen, direktör för tjänster för barn och unga.
Fler vuxna i barnens och de ungas vardag
Den grundläggande utbildningens områdesrektorer, småbarnspedagogikens områdeschefer och ungdomstjänsternas chefer bildar trepersonersteam i sina områden, vilka tillsammans planerar och koordinerar tjänsterna för barn och unga inom sitt område.
Till kärnteamen hör också de övriga aktörerna inom stadens tjänster för barn och unga, såsom skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, idrotts- och kulturtjänsterna samt områdets aktörer inom tredje sektorn.
– Vi samarbetar nu ännu tätare än förut, förutom över förvaltningsgränserna även tillsammans med organisationerna, välfärdsområdet, företagen och övriga aktörer, betonar Parantainen.
Avsikten med det tätare samarbetet är att ännu bättre producera tjänster som riktar sig till de olika områdena samt förstärka stödet till rektorerna, daghemscheferna och ungdomsarbetets koordinatorer.
– Till exempel stärkandet av ungdoms- och organisationssamarbetet i skolorna är en viktig sak. I fortsättningen finns det fler vuxna i barnens och de ungas vardag, påpekar Parantainen.
Till de gemensamt ledda frågorna hör bland annat ökandet av barnens fysiska aktivitet, höjandet av inlärningsresultaten samt stärkandet av personalens välbefinnande.
Under innevarande år granskar man elevupptagningsområdena i förhållande till områdenas befolkningsutveckling, servicenät och nya skol- och daghemsbyggnader.
– Målet är att förebygga områdesmässiga skillnader och säkra att alla barn och unga, oberoende av bostadsområde, har så jämbördiga utgångspunkter för lärande och växt som möjligt, berättar Krista Lahtinen, serviceområdesdirektör för den grundläggande utbildningen.
Den grundläggande utbildningens nya områdesrektorer Pasi Björk, Tanja Kytöniemi, Katriina Sulonen och Miina Orell har också inlett sitt arbete i början av januari.