Vid daghemmet Perno-Pansion päiväkotis enhet på Gröngräsgatan har man satsat på läsfrämjande arbete med nya metoder. Ett biblioteksrum med en läskoja har byggts i daghemmet och lockar barnen att stanna upp i sagornas värld. Nytt är också tamburbiblioteken i varje i varje grupp.
I det lugna biblioteksrummet ser läskojan med sina vita gardiner och kuddar så inbjudande ut att även en vuxen gärna skulle slå sig ner där med en bok. Att göra läsningen lockande och till en nära del av daghemmets vardag är också centrala mål i Perno-Pansio.
Perno-Pansion päiväkoti omfattar tre kommunala daghem. Av dem ligger daghemmen på Gröngräsgatan och Hyrköisvägen längre från Pansio bibliotek. Utfärder till biblioteket lyckas lättare för de större barnen än för de små. Vid enheten på Pernovägen, som ligger nära biblioteket, är situationen en annan. När biblioteket ligger långt borta har biblioteket i stället förts till daghemmet, vilket stöder tillgången till mångsidig litteratur.
Att främja läsning är ett gemensamt mål i området
Att det läsfrämjande arbetet har konkretiserats är till stor del tack vare Henna Kokkala, som arbetar som språk- och kulturlärare inom småbarnspedagogiken vid Perno-Pansion päiväkotis enhet på Gröngräsgatan. I samarbetsnätverken har Kokkala kallats en verklig läshjältinna. Kokkala själv lyfter ändå fram samarbetet med biblioteket och projektplaneraren för läsarbetet inom projektet Kirjasto täynnä lapsia samt betydelsen av teamarbetet i daghemmen.
– Att främja läsning är en gemensam sak och ett gemensamt mål. Och hos oss på daghemmet har alla blivit inspirerade. I daghemmets egna bibliotek har grupperna läst samt lånat böcker till grupperna och ut för högläsning. Man kan läsa var som helst.
Som en del av Åbo stads läskunnighetsstrategi har en egen arbetsgrupp för läsfrämjande arbete grundats i Perno-Pansio-området. I gruppen ingår olika aktörer från lågstadiet, ungdomslokalen och organisationer.
– Jag är verkligen glad över att arbetsgruppen för läsfrämjande får fortsätta sitt arbete för att utveckla läskunnigheten i området också nästa läsår, säger Kokkala.
Att stödja läskunnighet och barnets språkliga utveckling har alltid varit viktigt inom småbarnspedagogiken, men betydelsen har bara ökat.
– Läsfrämjande arbete är viktigt och behöver utvecklas. Särskilt eftersom de senaste undersökningarna ger oroande besked om att barns och ungas läskunnighet försämras, säger Kokkala.
Det är viktigt att vuxna fungerar som läsande förebilder. Därför ser Kokkala ett närmare samarbete mellan daghemmet och biblioteket som ett viktigt utvecklingsprojekt för framtiden, så att familjerna hittar till biblioteket.
– Det skulle vara viktigt att föräldrarna också hittar tjänsterna i närbiblioteket. En idé är till exempel att ordna daghemmets föräldrakväll i biblioteket, planerar Kokkala.
Läskojan i biblioteksrummet är alltid öppen
Gröngräsgatans egna biblioteksrum med läskoja blev klart i oktober–november 2025. I bokningskalendern på biblioteksrummets dörr kan varje grupp boka rummet när det är ledigt. Att dra sig tillbaka till läskojan bland böcker och berättelser ger välbehövligt lugn i daghemmets fartfyllda vardag. Det är också möjligt att låna böcker från biblioteksrummet till grupperna.
I daghemmets bibliotek finns också en gemensam sångväska som grupperna kan använda. Sångväskan har byggts upp i samarbete med personalen i grupperna. Sångerna i väskan samlades ursprungligen för musiklek utomhus. Sånger och ramsor stöder den språkliga utvecklingen på samma sätt som böcker.
– Med tanke på barnets utveckling är man redan hopplöst sent ute om satsningen på läskunnighet börjar först när barnet börjar skolan. Det är viktigt att läsa högt för barnet redan från spädbarnsåldern. Då vänjer sig barnet vid att höra berättelser, texterna stöder ordförrådets utveckling och barnet hör språkets rytm, vilket sätter fart på den språkliga utvecklingen, påminner Kokkala.
I inredningen av biblioteksrummet har man utnyttjat skatter från förråden i daghemmet som byggdes redan år 1980. Därför hänger också vackra rollkläder på galgar i rummet. Med hjälp av dem kan figurerna i berättelserna väckas till liv. Bibliotekets bokkollektion, som byts ut varje månad, är lånad från Åbo stadsbibliotek.
Kvällssaga från tamburbiblioteket
I de kommunala daghemmen i Perno-Pansio har man medvetet ökat läsning, sånger och ramsor i vardagen för att stödja utvecklingen av läskunnigheten. Också i början av vilostunden läses en saga före den lugnande musiken. Under vilostunderna används applikationen Lukulumo, som är avsedd för småbarnspedagogiken, eller ljudsagor. Familjernas läsning stöds också med lådor med kvällssagor i gruppernas tamburer.
De utlåningsbara tamburbiblioteken med kvällssagor kom till grupperna på Gröngräsgatan i januari 2026. Böckerna fick man som donation från bibliotekets gallrade böcker. I varje grupp i daghemmet finns nu godnattsagor som föräldrarna enkelt kan låna. I varje bibliotek finns alltid lika många böcker som det finns barn i gruppen, det vill säga 21 böcker. Varje månad byter böckerna grupp.
Mellan böckerna finns ett bokmärke som fungerar som lånekort. På så sätt vet man var varje bok finns. En bok kan lånas hem för 1–3 dagar. I gruppernas tamburer finns dessutom boktips för föräldrar bakom QR-koder.
– Tamburbiblioteken har tagits väl emot och böckerna lånas flitigt, gläder sig Kokkala.
De goda rutinerna har också väckt inspiration vid Perno-Pansios enhet på Hyrköisvägen, där man också har byggt ett eget biblioteksrum och tamburbibliotek.
I tamburbiblioteken kan föräldrarna låna en godnattsaga att ta med hem.
Drömmen om ett bibliotek med flerspråkig litteratur
Perno-Pansio är ett mångkulturellt område och i daghemsfamiljerna talas också omkring tjugo olika språk.
– Arabiska, romani, ukrainska, ryska, estniska och somaliska är de största språkgrupperna. En dröm för framtiden är att vi skulle få fler flerspråkiga böcker till vårt kvällssagobibliotek för familjer. Visst kan man också använda bilderböcker som kvällssagor genom att berätta en egen berättelse för barnet utifrån bilderna. Precis som läsning utvecklar det barnets språkliga kompetens, tipsar Kokkala.
Ljudböcker är också ett verktyg för flerspråkighet i daghemmets egna sagostunder. I Lukulumo-applikationen finns ljudsagor på flera olika språk. En flerspråkig saga ger viktiga insikter också för barn som har finska som modersmål.
– Vi kan först lyssna på sagan till exempel på ukrainska och sedan på finska. För barn med finska som modersmål är det en utvecklande erfarenhet att förstå hur det känns att lyssna på en saga på ett helt främmande språk, berättar Kokkala.