– Arbetslösa ska på jobb, arbetsoförmögna i pension och arbetare åt arbetsgivare. Väldigt enkelt, inte behövs det någon desto mer invecklad strategi, sammanfattar sysselsättningschefen Kaisa Kantola de mål som Loimaas verksamhetsområde strävar till.
Till Loimaas sysselsättningstjänsters verksamhetsområde hör förutom Loimaa stad även Aura, Pöytyä och Oripää.
Kaisa Kantola är ledsen att det enorma arbete som reformen av sysselsättningstjänsterna förde med sig tog plats samtidigt som en lågkonjunktur. Även Loimaa stads utvecklingsdirektör Paavo Laaksonen väntar på en bättre arbetsmarknad och högre sysselsättningsgrad.
– Vi hoppas i alla former på en bättre konjunktur och att detta skulle ge oss mer tid att fortsätta utveckla tjänsterna. När konjunkturen är så här svag går energin till att hålla byråkratin i gång och att prioritera där var lagen så kräver.
Framåt i överenskommelse
Kantola ser det som en framgång att tjänsten har kommit i gång trots serviceskulden som kommit med arvet från staten och kommunerna har hållits nöjda.
– Som ett närtjänstområde verkar vi vara relativt överens och kommunernas samarbete har fungerat väldigt smidigt från början. Kommunerna litar på att vi tar de beslut om tjänsterna som gynnar dem.
Från personkunder har vi endast fått lite negativ respons.
– Det har inte kommit in klagomål och kunderna har inte blivit irriterade. Jag fick nyligen höra att en 55-årig person, som hade 69 arbetslöshetsveckor bakom sig, börjar arbeta på måndag. Så nog fixar vi arbete åt folk här också, fastän arbetsplatserna är sällsynta, skrattar Kantola.
Regionsamarbetet har blivit tätare
Paavo Laaksonen uppskattar att regionsamarbetet till och med har lyckats bättre än förväntat under det gångna året. Vid sidan av de lagstadgade sysselsättningstjänsterna har det kommunala samarbetet blivit tätare i många andra ärenden också.
– Det smidigare regionsamarbetet har varit en specialegenskap och en fin sak, till exempel kan man nämna invandringstjänsterna. Det regionala turismprojektet fick även nyss ett positivt finansieringsbeslut.
– I kommunerna litas det på att vi sköter sakerna så väl som vi kan med hela regionens bästa i åtanke. Vår verksamhet är mycket genomskinlig, verksamhetsområdets ledningsgrupp består av regionens kommundirektörer och en till person från varje kommun. De har även rätt att delta på nämndens möten i Åbo; de får alltså se hur saker går till, berättar Laaksonen.
Ändrade tillvägagångssätt
Statens och kommunernas tillvägagångssätt, till exempel gällande kundmöten, skiljer sig markant från varandra när det kommer till hanteringen av sysselsättning.
– En del av de specialister, som kommit från staten, hade inte sett en kund i verkligheten på flera år, dock nog via telefon. Nu är det meningen att vi möter varje arbetslös arbetssökande på plats. Förändringen har varit skrämmande stor för vissa arbetstagare, säger Kantola.
En annan betydande förändring har var varit att man vid staten kunde specialisera sig på någon väldigt specifik syssla.
– Nu är det ju vi som är själva tjänsten! Att ta in det kommer att ta lite tid, därför att man under de senaste 10 åren enbart har hänvisat till tjänster, noterar Kantola.
– I det långa loppet strävar vi till att erbjuda mångsidiga tjänster, som våra specialister själva kan producera, tillägger Kantola.
Texten fortsätter efter bilden
Ansvar och frihet
Den röda tråden i sysselsättningsområdets verksamhet har varit att Åbo i så liten grad som möjligt behöver befatta sig med verksamhetsområdenas närtjänster. På det här sättet förblir ansvaret och friheten att skräddarsy närtjänsterna hos kommunerna. Man har enligt Laaksonen lyckats bra med att hålla sig till den här grundprincipen.
– Åbo har haft egna utmaningar med att få i gång och hitta resurser för de centraliserade tjänsterna och stödtjänsterna. Dessutom gör statens stela system sysselsättningsområdets samarbete utmanande. De här utmaningarna syns bland annat i övervakningen av verksamhetsområdenas ekonomi, säger Laaksonen.
Kantola ser nya typer av utmaningar i Åbo sysselsättningsområdes struktur som man inte kom att tänka på tidigare.
– Den administrativa behörighetens placering och den flerskiktade organisationsmodellen kommer inte utan utmaningar när det gäller att kunna verka enskilt och tillsammans samt vilken roll varje kommun har. Alltså vad ansvarar Åbo för, vad ansvarar vi för och hur utförs saker.
Arbetet har bara börjat
– Loimaas verksamhetsområdes specialegenskap är att vår sökandeprofil består av många långtidsarbetslösa och arbetssökande kunder som har branschöverskridande kompetenser uppgår till nästan 25 %. På ett år har vi bara fått processen inledd, beskriver Kantola.
Enligt Kantola och Laaksonen kommer det speciellt att krävas mer samarbete med Egentliga Finlands välfärdsområde i framtiden. Ett önskemål är att kunna göra pensionsbeslutprocessen mer flytande för en del av de arbetslösa arbetssökande.
– Ett stort antal arbetssökande har alldeles fel status och borde inte söka heltidsarbete, konstaterar Laaksonen.
– Eftersom lagförändringarna i socialvården och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ännu är på kommande kommer de punkter som hör till oss, där vi kan förplikta välfärdsområdet i kundens process, att förminskas. Också lagförändringen i utkomststödet kommer att föra med sig kunder, som länge varit utanför arbetskraften. Då kommer vi befinna oss i något av en speciell situation, grubblar Kantola.