Stortorgets livfulla historia sträcker sig tillbaka till medeltiden, då torget var en livlig handelsplats, ett administrativt centrum och en viktig knutpunkt. Åbo stad fortsätter utvecklingen av den unika kulturmiljön genom att renovera områdets skyddade byggnader.
Alla vägar ledde till Stortorget
Gamla Stortorget var under århundraden en knutpunkt för Finlands viktigaste vägar och trafikleder. Vid Stortorget möttes Viborgska strandvägen, vägarna från Satakunda samt Tavastlands Oxväg. Denna korsning gjorde torget till ett centrum inte bara för handel, utan även för informationsutbyte och rörlighet.
På torget möttes resenärer, köpmän, tjänstemän och lokalbefolkning, och vid Stortorget lade både handelsfartyg och skärgårdsbåtar till. Torgets koppling till Aura å möjliggjorde smidiga varutransporter med båt, vilket ytterligare stärkte dess roll som handelscentrum.
Stortorget blir ett centrum för handel och förvaltning
Stortorgets form har sitt ursprung i medeltiden, liksom källarutrymmena och antagligen delar av murarna i de nedre våningarna. I takt med att staden växte ökade även torgets betydelse och storlek. På 1400-talet byggdes en bro som förband vägen från norr med Stortorget, och så småningom spred sig den stadsmässiga bebyggelsen även till den norra sidan av ån.
Senare utvidgades området till Aura ås västra strand, som i dag är känd som Lilltorget. Gamla Stortorgets närhet till Domkyrkan stärkte dess roll som både en jordlig och andlig mötesplats.
De byggnader som i dag omger Stortorget uppfördes mellan åren 1735 och 1901. Stenhusen gav området ett representativt uttryck, som fortfarande präglar Gamla rådhuset, Brinkalahuset, Hjeltiskahuset och Juseliuska huset.
Den stora branden formade stadsmiljön och byggnadernas användning
Åbo brand år 1827 skadade rådhuset och Brinkalahuset, men byggnaderna reparerades med hjälp av bevarade konstruktioner. Efter branden utarbetade arkitekten Carl Ludvig Engel inom kort tid en ny stadsplan för Åbo.
Den nya stadsplanen betonade breda gator, torg och parker, vilket fortfarande syns i omgivningen kring Domkyrkan. Stortorget var inte längre helt omgivet av byggnader, utan parker anlades mellan torget och Domkyrkan på platsen för tidigare bostadskvarter och gator. Samtidigt ersattes barockstilen i de stenhus som återuppfördes vid Stortorget med 1800-talets empirstil.
Branden förändrade stadens struktur, och de administrativa funktionerna flyttades gradvis till andra områden. Trots detta förblev många offentliga byggnader viktiga stadsbildsmässiga landmärken. Även om Brinkalahuset redan hade övergått i stadens ägo år 1819, blev många av byggnaderna vid Gamla Stortorget stadens egendom först på 1930-talet.
Trots Åbo brand bevarade Gamla Stortorget sin symboliska betydelse, och dess historiska byggnader är fortfarande en central del av Åbos kulturarv.
Åbo har inlett reparationsprojektet för Gamla Stortorgets byggnader
Åbo stad har inlett ett renoveringsprojekt för de kulturhistoriskt värdefulla och skyddade byggnaderna vid Gamla Stortorget, eftersom byggnaderna under de senaste 15 åren har sjunkit snabbare och mer ojämnt än tidigare. I Carl Ludvig Engels stadsplan benämns kvarteret vid Gamla Stortorget som Elephanten-kvarteret, och därför går renoveringsprojektet vid Stortorget under namnet Elephanten.
Projektet är exceptionellt krävande, eftersom byggnaderna är en del av den medeltida stadsstrukturen i Åbo och döljer medeltida historia, såsom underjordiska källare.
Syftet med projektet är att hitta lösningar för att bevara de historiska lagren och det unika kulturarvet samt att identifiera metoder för att stärka byggnadernas grundkonstruktioner och förhindra fortsatt sänkning.
Renoveringsarbetet genomförs under hela projektets gång i samarbete med museimyndigheterna. I planeringen beaktas även områdets aktiva verksamhet, och målet är att minimera olägenheter för både aktörer och allmänheten.
Bedömningen av grundernas förhållanden och skick förutsätter omfattande arkeologiska utgrävningar. Utredningarna kommer att ge en tydligare bild av hur omfattande och krävande renoveringarna av byggnaderna i Elephanten-kvarteret blir.
Relaterat innehåll:
Gamla Stortorgets byggnader
I de gamla byggnaderna runt Gamla Stortorget har under årens lopp funnits en mängd olika verksamheter från fängelse till polisstation och sällskapsrum till skjortindustri. Centret för handel, rätt och evenemang har formats till ett fixpunkt för många kulturella och konstnärliga evenemang samt en rörlig mötesplats. Bekanta dig med byggnadernas mångfacetterade historia.
Den nuvarande rådhusbyggnadens plats har haft ett trärådhus redan på 1300-talet. På 1700-talet ritade Samuel Berner ett två våningar högt rådhus i barockstil, prytt med ett klocktorn. Rådhuset skadades i Åbo brand år 1827, och Pehr Johan Gylich ritade det nuvarande Gamla rådhuset år 1829 på ruinerna av det brandskadade rådhuset.
Gamla rådhuset har under århundradena fungerat som fängelse, privatbostad, skjortfabrik och polisstation. I dag rymmer byggnaden utställningslokaler, en festsal samt Åbo Konstlånebyrå.
Brinkalahuset, som är känt för utlysningen av julfreden, fungerade ursprungligen som stadslägenhet för ägaren till Brinkhall gård. Det nuvarande Brinkalahuset uppfördes på 1700-talet av Josef Berner. Före Åbo brand hann Brinkala verka som ett högklassigt hotell, tjänstebostad för generalguvernörer samt som festplats för societeten. Efter branden ansvarade Pehr Johan Gylich för planeringen av områdets återuppbyggnad, och byggnaden togs i bruk av polisinrättningen.
På 1980-talet ledde Benito Casagrandes vision till utvecklingen av Gamla Stortorget som ett gemensamt område för stadsborna, och det restaurerade Brinkalahuset togs åter i bruk år 1998. I dag hyrs de historiska lokalerna ut, och på innergården finns pop-up-butiker, Bokcaféet, hantverksbutiker och gallerier.
Hjeltska huset är ett stadspalats i empirstil med ryskt inflytande, beläget vid Gamla Stortorget i Åbo. Byggnaden finns redan markerad på en karta från 1740-talet, vilket tyder på att huset sannolikt renoverades efter Åbo brand med utnyttjande av äldre konstruktioner. Hjeltska huset uppfördes år 1830 av sjökapten Fredrik Wilhelm Hjelt, och den empirstilspräglade utformningen skapades av Pehr Johan Gylich.
Byggnaden var i privat ägo fram till 1930-talet, varefter den bland annat har använts av polisinrättningen, Åbo stadsbibliotek och Åbo kulturcentrum. I dag fungerar byggnaden som De ungas rådgivningshus och inrymmer även Östersjökontoren.
Juseliuska huset i nyrenässansstil, ritat av Karl Viktor Reinius, är uppkallat efter sin byggherre Carl Fredrik Juselius. Byggnaden, som stod färdig år 1892 och är känd som skjortfabrikantens palats, är nyare och bättre bevarad än de övriga byggnaderna vid Stortorget.
Juseliuska huset, med sin arkitektur inspirerad av 1800-talets Italien, har utöver skjortfabriken använts som bostadslägenheter samt som lokaler för läkare och socialförvaltningen. I dag finns restaurang Teini i Juseliuska husets källarvåning, som en fortsättning på caférestaurang Hansa som öppnades år 1924.
