Kuppisparkens historia

Från biskop Henrik till turneringsspel

Enligt traditionen döpte biskop Henrik de första hedniska finländarna till kristendomen vid Kuppiskällan under det första korståget år 1155.

På 1500-talet var Kuppis en allmän marknadsplats där marknader ordnades och där hästar såldes och betade. Vissa små åkerlappar hade röjts till odlingsmark, och ända fram till 1800-talet hade Åboborgare odlingslotter i området mellan Österås och Kuppis.

När hertig Johan höll sitt renässanshov på Åbo slott på 1550- och 1560-talet ordnades bland annat turneringsspel och midsommarfester i Kuppis. På 1600-talet brukade studenterna vid Kungliga Akademien i Åbo samlas i Kuppis på Floradagen för att fira den traditionella vårfesten.

Hälsa och avrättningar

I början av 1680-talet började Kuppiskällan användas som hälsokälla. I dess omgivning vårdades först spetälska och senare kolerapatienter. Kuppis har också en mörk historia: från och med 1760 började området vid Nylandstullen användas som avrättningsplats, eftersom dödsstraff fortfarande var ganska vanliga på 1700-talet. Förutom mord och dråp kunde även stöld leda till halshuggning.

Den badinrättning som hade grundats redan på 1700-talet lockade mycket folk till Kuppis. Kuppis var hela Åboområdets vattenkälla, där största delen av Åbobornas dricksvatten hämtades. Från de sumpiga markerna i Kuppis rann två bäckar mot staden: Krooppi, som gick längs Gertrudsbacken och förbi Gamla Stortorget till Aura å, samt Sikaoja, som ledde till ån längs Soldatbackens kant. De första badinrättningarna byggdes i Kuppis redan på 1700-talet. Den tidiga badinrättningens blomstringstid inföll på 1700-talet i samband med att verksamheten inleddes. Badinrättningen ökade i popularitet när verksamheten utvidgades till en badhuspark från 1840-talet till 1870-talet.

Parken grundas för badgästerna

Det egentliga parkområdet i Kuppis grundades i anslutning till badinrättningen år 1820 som promenadpark för badgästerna. Parkens centrala tema var en promenadgång som ledde till Kuppisfältet. På samma plats finns fortfarande en björkallé. Badhusbolaget lät uppföra en stor brunnshusbyggnad år 1824. Därifrån ledde ett tak som bars upp av doriska pelarpar till en åttakantig källpaviljong ritad av Charles Bassi.

På 1840-talet blev Kuppis en populär nöjesplats där det dagligen ordnades dans samt regelbundet cirkus- och djurstridsföreställningar. Badinrättningen i Kuppis upphörde 1885, när den äldsta badhusbyggnaden brann och den andra auktionerades ut och senare revs. Badhusets festsal stod oanvänd fram till vinterkriget, då den brann. Kvar blev den åttakantiga källpaviljongen, som i dag står intill fältet bredvid Kuppis utebad.

Trädgårdsskolans historia kan fortfarande ses

Under första hälften av 1800-talet omfattade parken den nuvarande parkens nordöstra del, badinrättningens område och den lilla parken runt den samt trädgårdsskolans område och det så kallade Kuppistorget. Kuppis trädgårdsskola inledde sin verksamhet år 1841, och eleverna ansvarade för skötseln av den omgivande parken. Skolan låg på det nuvarande Äventyrsparkens område, och en del av trädgårdsskolans gamla byggnader används fortfarande av Äventyrsparken.

I hörnet av Nylandsgatan och Österlånggatan låg Kuppistorget, genom vilket man tog sig till den egentliga parken. Torget förnyades på 1880-talet, då man bland annat planterade de popplar som fortfarande växer på platsen.

Utvidgningarna förde med sig idrottsplaner

På 1890-talet inleddes utvidgningsarbeten i parken. I samband med dem byggdes en idrottsplan och en lekplats för små barn, och träd och buskar planterades. När trädgårdsskolan tillfälligt avslutade sin verksamhet år 1898 övergick området helt i stadens skötsel. Då införlivades trädgårdsskolans plantskola samt området mellan den och Nylandsvägen och arrendeåkern, den så kallade Ryssänpelto, med parken.

För denna utvidgningsdel utarbetade stadsträdgårdsmästare Hammarberg en plan år 1898, där han angav som villkor att endast de bästa inhemska plantorna skulle användas. Han motiverade särskilt användningen av barrväxter med att parken skulle vara vacker även på vintern. I samband med utvidgningen öster om parkens björkallé byggdes i Kuppisparken bland annat en spelplan, fågeldammar och ett utebad, som stod färdigt 1910 för att föra den gamla badinrättningstraditionen vidare.