Korrigerat meddelande. I den förra versionen fanns ett fel.
Åbo stads ekonomiska situation har försvårats. Som en följd av flera yttre faktorer och ett försvagat ekonomiskt läge räcker inte den ekonomiska bärkraften till för att svara på de identifierade behoven och ekonomins anpassning bör fortsätta.
– Man har förberett sig på försvagningen av det ekonomiska läget redan som en del av förra årets beredning, men den strukturella obalansen har ökat kraftigare än beräknat och därför förutsätter balanseringen av ekonomin nya anpassningsåtgärder, konstaterar Åbo stads kanslichef Tuomas Heikkinen.
Som avslutning på planeringen av det första skedet och tjänsteberedningen har man utarbetat kanslichefens budgetutkast, som är en första sammanfattning på stadsnivå av nästa års verksamhetsplan.
Underskottet för budgetutkastet för år 2025 är -28,9 miljoner euro. Den ekonomiska planen för åren 2025–2027 uppvisar ett kraftigt underskott, men man strävar efter att uppnå ekonomiska balans fram till slutet av år 2027.
Det identifierade anpassningsbehovet är cirka 50 miljoner euro
I kanslichefens budgetutkast finns förslag för fortsatt beredning av de ekonomiska målen. Utkastet innehåller förslag både beträffande åtgärder som minskar utgifterna och ökar inkomsterna. Det identifierade anpassningsbehovet är cirka 50 miljoner euro.
På grund av den utmanande och förändrade ekonomiska situationen har man i kanslichefens budgetutkast blivit tvungen att avvika från borgmästarprogrammets ekonomiska- och skattelinjedragningar enligt vilka man som utgångspunkt avstår från att såväl höja skatter som att göra nedskärningar i tjänsternas kvalitet och kvantitet.
I budgetutkastet föreslår man 7,1 % i kommunalskatt (år 2024 6,9 %) och man beräknar att höjningen på 0,2 procentenheter ökar skatteintäkterna med 8,8 miljoner euro. Utgångspunkt för skattehöjningen är framför allt de ökade investeringarna och på grund av dessa de ökade finansiella kostnaderna.
Målet med kanslichefens budgetutkast är att stöda borgmästarens budgetberedning
I borgmästarmodellen ansvarar borgmästaren för det slutliga utarbetandet av budgeten och agerar föredragande för stadsstyrelsen i ärendet. Nämnderna behandlar för sin del servicehelheternas verksamhetsplaner före slutet av september och stadsstyrelsen behandlar hela stadens beredningssituation i början av oktober.
– Utgångspunkterna för budgetberedningen är beklagligt utmanande, men budgetutkastet fungerar som en bra utgångspunkt för den fortsatta beredningen. Härnäst går nämnderna utgående från utkastet igenom utgångspunkterna för de egna budgeterna och lägger fram sina synpunkter på dessa. Stadsstyrelsen behandlar helheten vid ett seminarium 7–8.10 varefter man ber om fullmäktigegruppernas mål inför budgetförhandlingarna. De egentliga budgetförhandlingarna inom fullmäktigegruppernas ordförandekommittéer inleds 20.10, konstaterar Åbos borgmästare Minna Arve.
Vid borgmästarens budgetberedelse drar man upp riktlinjerna för målen både för verksamhet och ekonomi och för de anpassningsåtgärder som balanseringen av ekonomin förutsätter. Borgmästarens budgetproposition läggs fram för stadsstyrelsen 4.11 och för stadsfullmäktige 11.11.
– Vi har alltid strävat efter att försäkra högklassig service och kommuninvånarnas välbefinnande samt förstärka regionens livskraft. Dessa mål strävar man efter att besvara även i fortsättningen, linjerar borgmästare Arve.
Anpassningsåtgärderna påverkar också personalen
Inom Åbo stad förbereder man sig på att budgeten för år 2025 innehåller så betydande anpassningsåtgärder att dessa också kommer att påverka personalen. Enligt lagen om samverkan mellan arbetsgivaren och personalen i kommunen och inom välfärdsområdena bör man hålla förhandlingarna med personalen innan behandlingen av budgeten, ifall det i budgetpropositionen förutsätts sådana åtgärder, vilkas genomförande sannolikt skulle förorsaka flera uppsägningar, överflyttningar till deltid, permitteringar eller betydande försämringar i villkoren för tjänsteförhållandet.
På grund av detta lägger man vid mötet för Åbos organ för samverkan tisdagen 17.9 fram en inbjudan för inledningen av förhandlingarna.
Vid samarbetsförhandlingarna är det meningen att gå igenom metoderna för anpassningen och leta efter möjliga alternativ för balanseringen av ekonomin, både genom effektivering av funktionerna, ökning av inkomsterna och minskad användning av personal. Förhandlingarna sker innan stadsstyrelsen ger budgetpropositionen över till fullmäktige för beslut 11.11.2024.
– Vi hoppas att det finns tillräckligt med alternativ att balansera ekonomin, men inga åtgärder kan i det här skedet utestängas från beredningen av budgeten, därför påbörjar vi förhandlingarna nu. Vi reder ut vilka verkningar olika åtgärder har under dessa sex veckor och då budgetpropositionen blir färdig har vi en klarare bild av de nödvändiga åtgärderna samt dessas verkningar. Den omedelbara serviceproduktionen för fostran och undervisning säkras också i det här läget, konstaterar kanslichef Tuomas Heikkinen.
Finansieringsansvaret har allt mera flyttats över på städerna
Beredningen för Åbo stads budget för år 2025 och den ekonomiska planen för åren 2025–2027 inleddes på våren. Det pågående årets planeringsprocess för ekonomin fördelas i grovt på två faser.
I den första fasen och som en del av den tjänsteberedning som inleddes på våren bedömde man förändringarna i verksamhetsmiljön och behoven som riktades mot serviceproduktionen. För planeringen av ekonomin fastställde man planeringssiffror mot vilka servicehelheterna beredde verksamheten och de ekonomiska målen för år 2025.
Ekonomins situationsbild och uppfattningen av den kommunala ekonomis utmaningar har preciserats som en del av tjänsteberedningen. Under coronapandemin riktades exceptionella behov mot kommunernas serviceproduktion vilka för sin del ökade verksamhetsutgifterna. Staten beslöt då om tidsbestämda åtgärder för att förstärka den kommunala ekonomin på grund av vilka det inte uppstod några omedelbara extra ekonomiska utmaningar för städerna. Då de tidsbestämda åtgärderna avslutades flyttades finansieringsansvaret för de ökade utgifterna dock över på städerna.
En annan betydande faktor som ökat kostnaderna har varit det senaste löneavtalet inom den kommunala sektorn, som har ökat personalutgifterna med cirka 26 miljoner euro under de senaste åren. Samtidigt har den kraftigare än planerade ökningen av personalens användning ökat den strukturella obalansen.
Som en följd av social- och hälsovårdsreformen har nedskärningarna som riktar sig mot den kommunala ekonomin avsevärt förminskat stadens statsandelar. Nedskärningen som riktar sig mot år 2025 är 29,9 miljoner euro av vilka 8,4 miljoner är tilläggsnedskärningar som ännu för ett år sedan var fullkomligt oförutsägbara. Från och med år 2027 framöver förblir den bestående nedskärningen 23,3 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsreformen påverkade också de proportionella andelarna av stadens inkomstfinansiering. Den proportionella ökningen av samfundsskatteintäkternas andel av hela stadens intäkter gjorde staden mera konjunkturkänslig. Den allmänna ekonomiska situationens utmaningar återspeglas på så sätt kraftigare och snabbare än tidigare på stadens ekonomi. Under pågående år har prognoserna för konjunkturens återgång till tillväxt skjutits framåt. Detta har sänkt tillväxtprognoserna för skatteintäkterna och för sin del ökat anpassningsbehovet.
AN-reformen som genomförs från början av år 2025 kommer för sin del att öka både kostnaderna och intäkterna. Enligt de beräkningar man har tillgång till för närvarande kommer den finansiering som flyttas över inte att räcka till för att täcka de utgifter som flyttas över, med andra ord flyttar staten inte över tillräcklig finansiering för kommunerna för de uppgifter som flyttas över. Ett särskilt bekymmer utgör dessutom den serviceskuld som verkar flyttas över på staden utan extra finansiering. Beträffande AN-reformen är förberedelserna på många punkter ännu inte färdiga och detaljerna preciseras under hösten.
Stadens investeringsnivå har under åren 2012–2022 varit mycket låg jämfört med de övriga stora städerna. I staden har på så sätt uppstått en investeringsskuld och detta återspeglas i de följande årens investeringsbehov. Investeringsprogrammet motsvarar den växande stadens utvecklingsbehov, men särskilt basservicens servicenätsbehov. Investeringarna är kraftigt koncentrerade till skolor och daghem.
Som en följd av stadens rådande ekonomiska situation finansieras investeringarna med skuld då förutom brukskostnaderna även finansieringskostnaderna ökar. Man fäster för närvarande särskild uppmärksamhet vid planeringen av investeringar och dessas tidtabeller.
Material från budgetberedningen på finska:
https://www.turku.fi/talous-ja-strategia/talousarvio
Ytterligare information:
Åbo stads kanslichef Tuomas Heikkinen, telefontid torsdag 12.9 klockan 1030–12.
Boka tid av planerare Marianne Leistén, tel. 044 518 1681