Nästan som hemma – familjedagvården erbjuder småbarnspedagogik i smågrupper

Sari Toikka, Sirpa Kivelä och Arja Puittinen, familjedagvårdare vid Åbo stads södra familjedagvårdsenhet i Uittamo, Katarina och Ilpois, har alla en lång yrkeskarriär inom småbarnspedagogiken bakom sig. Var och en av dem har arbetat som familjedagvårdare i snäppet mindre än eller mer än tjugo år.
  
Det senaste tillskottet i teamet är Eeva-Lotta Raita, som för ett år sedan kom till teamet från daghemsvärlden som reservvårdare i området. I teamet ingår också Satu Kylä-Junnila som arbetar i Harittu och Nina Viitala från Hirvensalo.

Familjedagvården är en traditionell form av småbarnspedagogik, men den är förvånansvärt okänd i dag.
  
–  För vissa kommer det som en överraskning att familjedagvården fortfarande existerar. Vi följer exakt samma plan för småbarnspedagogik som daghemmen i Åbo stad, dagvårdarna är utbildade och vården är av hög kvalitet, säger Toikka.

Dessutom får varje barn en personlig plan för småbarnspedagogik, precis som på ett daghem. Alla familjedagvårdare har genomgått den utbildning som lagen förutsätter och deras hem har kontrollerats och godkänts enligt säkerhetskriterierna.

Kommunalt eller privat?  

Familjedagvård är småbarnspedagogik i liten grupp i en hemlik miljö. Föräldrarna kan om de så önskar välja att ha sitt barn i privat familjedagvård i stället för kommunal. I Åbo arbetar de kommunala familjedagvårdarna självständigt i sina hem, medan den privata familjedagvården också finns som gruppfamiljedagvård. Privat kan man också anställa en familjedagvårdare för att arbeta i barnfamiljens hem.

I Åbo kan man få privat familjedagvård både med stöd för privat vård och med servicesedel. Utöver det lagstadgade stödet betalar Åbo ett kommunalt tillägg för heldagsvård.  

Åbo stad styr och övervakar den privata småbarnspedagogiken och ger serviceproducenterna råd om hur de ska etablera sig. Småbarnspedagogiken genomförs i enlighet med Åbo stads plan för småbarnspedagogik och barnets individuella plan för småbarnspedagogik. 

–  Mera information om familjedagvården får du av servicehandledningen för småbarnspedagogik, familjedagvårdsledarna eller direkt av de privata dagvårdarna, säger Jaana Virta, familjedagvårdsledare för Södra familjedagvårdsenheten.  

För många finns familjedagvårdaren kvar bland de varma barndomsminnena, nästan som en trygg släkting.
 

 

Mera famntid

I alla former av familjedagvård är smågruppernas storlek fyra barn. Dessutom kan ett barn i förskoleåldern placeras i gruppen för eftermiddagarna.

– Fördelarna med familjedagvård är att barnet har en bekant vårdare som inte byts ut under dagen. I en liten grupp får det enskilda barnet mera uppmärksamhet och famntid, vilket är viktigt, särskilt för mindre eller blyga barn, säger familjedagvårdare Arja Puittinen.

Familjedagvårdaren spelar en viktig och nära roll i ett litet barns liv.

– De flesta barn går hos samma familjedagvårdare under hela sin småbarnspedagogik, från spädbarnsåldern till förskolan, berättar Sirpa Kivelä.

För många finns familjedagvårdaren kvar bland de varma barndomsminnena, nästan som en trygg släkting.

– Det är rörande att se hur man ännu efter flera år får inbjudningar till exempelvis konfirmationer, likaså julkort, tackar Puittinen.

I en liten grupp blir barnen också enkelt vänner sinsemellan. Det kan finnas barn i olika åldrar i gruppen och de mindre lär sig av de större och de större hjälper de mindre.  

Utomhusaktiviteter i alla väder

Arbetet som familjedagvårdare kan verka ensamt, men till arbetsdagarna hör ett nära samarbete med andra familjedagvårdare. Stödet från arbetsgemenskapen är viktigt, men också barnen tycker om att träffa andra barngrupper. Vänskapen ligger i luften över gruppgränserna.  

I stället för att vara instängda inom hemmets fyra väggar är gemensamma utomhusaktiviteter en viktig del av vardagen.

– Vi går ut i alla väder. Vi leker i närområdets lekparker och går på skogspromenader. Varje vecka har vi också tillgång till närskolans gymnastiksal, där vi kan använda idrottsutrustning, och till det närliggande daghemmets lokaler, säger Toikka.  

Dagarna innehåller också olika former av skapande arbete, musiklekis, motionsklubb, lek och skoj. Utflyktsdagar är också viktiga för barnen, till exempel till det biologiska museet eller Åbo slott.  

Det bästa med jobbet är barnen och deras livsglädje.

 

Nära samarbete med hemmet

Inom familjedagvården är samarbetet mellan barnets familj och familjedagvårdaren mycket öppet och nära. På morgnarna och kvällarna, då man lämnar av barnet och hämtar det, har man tid att utbyta nyheter. Varje månad får föräldrarna också ett nyhetsbrev med stämningar och bilder från olika evenemang och utflykter.
  
–  Dagbarnens familjer lär också känna varandra och blir till och med vänner. Man tillbringar också tid tillsammans på fritiden. Förra första maj var även jag inbjuden till en gemensam förstamajfest, gläder sig Toikka.

Att föräldrarna ofta vill att deras yngre barn ska ha samma dagvårdare som de äldre är ett annat tecken på en förtroendefull relation. Och man vill inte byta vårdplats även om man flyttar till ett annat bostadsområde. Även om man vill hålla fast vid en bra familjedagvårdsplats växer barnen snabbt upp och det blir dags att gå vidare till förskolan. Därför lönar det sig alltid att höra sig för om det finns lediga platser inom familjedagvården.
 
Eeva-Lotta Raita, reservvårdare vid Södra familjedagvårdsenheten, är en viktig medlem i familjedagvårdsgemenskapen, vilket är en verklig lyx för barnen och deras familjer.
 
– Jag är bekant med barnen i alla grupper, och när den egna familjedagvårdaren är borta är det mycket lättare för barnen att komma till en bekant vårdare än att till exempel gå till ett daghem, säger Raita.

Barnens glädje är arbetsdagens sötma

Arja Puittinen, Sari Toikka och Sirpa Kivelä har alla arbetat som familjedagvårdare i över tio år. De kom in i branschen i likhet med den typiska historien för många långvariga familjedagvårdare: de hade egna små barn och en önskan att ta hand om dem hemma.

Många familjedagvårdare trivs så bra med sitt arbete att det blir en livslång karriär.
  
– Jag hade tänkt göra det här jobbet så länge mina barn var små, men arbetet har bara tagit över och fortfarande är vi här, skrattar Toikka.

Nuförtiden kan en kommunal familjedagvårdare inte ha sina egna barn hemma, men en privat kan ha det. Barnen och deras äkthet är dock den viktigaste delen av jobbet.
 
– Det bästa med jobbet är barnen och deras livsglädje. Även om man har haft en tuff morgon kan man inte annat än att bli på gott humör när barnen kommer fulla av glädje och energi, ler Toikka. 
 

Perhepäivähoitajat Arja Puittinen (vas.), Sari Toikka ja Sirpa Kivelä leikkipuistossa Ilpoisissa.