Åbos centrala stadsregion är redan tät – och blir allt tätare i takt med att stadens invånarantal ökar kraftigt. Tillväxten syns i ett livligt byggande och i nya stora bostadsområden som under de senaste åren vuxit fram intill centrum.
Enligt den senaste befolkningsprognosen ökar Åbos invånarantal med 40 000–59 000 personer under åren 2024–2040. Tillväxten gäller särskilt befolkningen i arbetsför ålder, vilket stöder stadens arbetsmarknad och livskraft.
Befolkningstillväxten innebär dock inte att staden breder ut sig geografiskt. Tillväxten hanteras genom att stadsstrukturen förtätas.
Störst tillväxt nära centrum
Exempel på förtätningen är flera nya bostadsområden i närheten av centrum, såsom Kirstiparken, Pukkila, Hertigshörnet, Logomo-området och Barker-området. Dessa tidigare industri-, lager- och depåområden har fått nytt liv som bostadsområden. Gemensamt för dem är både den industriella historien och det korta avståndet till centrum.
Slottsstaden, där Hertigshörnet och Kirstiparken ingår, är ett av Åbos snabbast växande bostadsområden. Här planeras bostäder för cirka 15 000 invånare. Det nya urbana området håller redan på att formas som en naturlig förlängning av centrum. När järnvägslinjen mot hamnen flyttas längre norrut knyts Slottsstaden ännu tätare till centrum.
Pihlajaniemi, som byggs intill det tidigare militärområdet i Heikkilä, ligger också nära centrum med goda förbindelser. Här växer en ny havsnära stadsdel fram för över 5 000 invånare.
Fler bostäder i stadskärnan
Åbos stadskärna förtätas för att stödja en hållbar tillväxt. Genom kompletteringsbyggande stöds stadens hållbara tillväxt.
Helheten med yrkesskolan och konserthuset på Aninkaistenmäki har fått en ny detaljplan som möjliggör två tiovånings bostadshus i kvarteret. Det ena placeras i mitten av kvarteret, intill det nya torget, och det andra mot Barkplanet.
Mot Garvargatan kan sju- och åttavåningsbyggnader uppföras. De nya bostäderna beräknas ge området närmare 400 nya invånare.
Detaljplanen skyddar både konserthuset och skolbyggnaderna som ligger mitt i kvarteret och längs Aningaisgatan. Candolinska servicehemmet bevaras.
Även i Herkules-kvarteret vid Aura å, i hörnet av Martinsgatan och Östra Strandgatan, planeras bostäder samt kontors- och affärslokaler.
I Åbo Energis kvarter längs Slottsgatan planeras flervåningshus. Detaljplanen möjliggör byggandet av sju nya bostadshus samt ett parkeringshus.
Varför vill man förtäta staden?
Målet är att skapa en hållbar grund för stadslivet. Invånarna ska kunna röra sig i sin hemstad med så liten miljöpåverkan som möjligt. Därför byggs bostäder i första hand i områden där service och kollektivtrafik redan finns.
Nya bostadsområden utvecklas också där infrastrukturen är färdig och där man inte behöver röra naturområden. Ofta handlar det om tidigare industri- och lagerområden som fått en ny användning då verksamheten har tagit slut.
Hållbart resande uppmuntras
Korta avstånd, närhet till service och fungerande kollektivtrafik främjar klimatvänligt resande. Åbo är till sin storlek och stadsstruktur en idealisk cykelstad: över 90 procent av invånarna bor inom 30 minuters cykelavstånd från Salutorget.
Nya bostäder planläggs särskilt inom en radie på cirka tre kilometer från stadskärnan. Till denna zon hör bland annat det nya området vid Stadsträdgården i Peltola och Petreliusområdet längs Peltolavägen.
I Vetenskapsparken, som växer fram i Kuppis och Österås, planeras upp till 10 000 nya bostäder under de kommande decennierna. På lång sikt förväntas området rymma 18 000 arbetsplatser, 16 000 invånare och investeringar på upp till fyra miljarder euro. Byggandet fortsätter in på 2060-talet. Även Österås är ett tidigare industri- och lagerområde i omvandling.
Förtätning sker också i områden med goda kollektivtrafikförbindelser, såsom Västra centrum, Runosbacken, Kråkkärret och Skansen.
Skansen, cirka fyra kilometer från centrum, är ett exempel på en hållbar stadsdel där man satsat på kollektivtrafik, cykling och gång. Här planeras bostäder för cirka 7 000 invånare.
Inte enbart flervåningshus
Åbo utvecklar också möjligheterna till småhusboende. Den starkaste tillväxtriktningen är ön Hirvensalo, dit merparten av tillväxten före 2030 styrs. Delgeneralplanen möjliggör cirka 15 000 nya invånare.
Även Satava och Kakskerta växer. Delgeneralplan som godkänts möjliggör planläggning av småhusområden i östra Satava samt utveckling av övriga delar av öarna.
Ett annat viktigt tillväxtområde för egnahemstomter är norra Åbo, särskilt i Jäkärlä syns byggandet i Vakiniittu och Koskennurmi. Söder om Tammerforsvägen är Kaila-området på väg att få nya tomter.
Åbo erbjuder mångsidiga boendealternativ. När staden förtätas i centrum och dess närhet kan byggandet vara glesare i andra delar av staden.
Relaterat innehåll: