De planer för Åbo spårväg som behövs för fullmäktigebeslut är publicerade

Måndagen 26.1.2026 har man publicerat de återstående planerna och utredningarna som behövs för beslutet om spårvägen, av vilka de centrala nya uppgifterna är spårvägens genomförandeplan, bedömningen av inverkan på den kommunala ekonomin samt uppdateringen av superbussutredningen som kompletterar materialet om kollektivtrafiklösningen. Genomförandeplanen innehåller spårvägens kostnadskalkyl och tidtabell för byggandet. 

Den uppdaterade beräkningen meddelar de realistiska kostnaderna   

Spårvägens uppdaterade totalkostnadskalkyl är 465,2 miljoner euro, av vilket Åbo stads andel skulle vara cirka 338 miljoner euro. Spårvägen betalas av Åbo stad och den finska staten. Den andel som staten ersätter skulle vara cirka 27 procent. Statens finansiering väntas bli säkerställd under de följande MBT-förhandlingarna år 2028. 

– Den tidigare kostnadskalkylen var från den allmänna planen, som ger ramarna för projektet. På basis av de konkreta planer man gjort under senaste 1,5 år har vi inom Åbo Spårvägallians kunnat räkna ut en realistisk kostnadskalkyl enligt vilken byggarna nu har förbundit sig att genomföra projektet i Åbo, berättar Juha Saarikoski, verkställande direktör för Åbo Spårväg Ab.   

Kostnadsskillnaden jämfört med den tidigare beräkningen är 108 miljoner euro. Den största delen av skillnaden i kostnad mellan den allmänna planen och genomförandeplanen beror på att man har kunnat beräkna byggandets tekniska arbete realistiskt. Övriga faktorer som påverkat är projekthelhetens delområden såsom ibruktagande och tid för efterhandsansvar, bättre infogande i existerande gatuinfrastruktur, mera högklassiga val samt den tidtabellsfördröjning som beror på väntan på statens finansiering. 

Av totalkostandskalkylen är den största delen, 421,5 miljoner euro, en andel som förbinder Åbo Spårvägallians, vars eventuella förändringar alla allianspartner betalar tillsammans.    

– I allianser räknar man kostnaderna mycket noggrant och omsorgsfullt. Därför hålls alliansprojekten inom budgeten, eller till och med underskrider den. Om kostnaderna förändras, sker förändringen just i det här skedet mellan den allmänna planen och genomförandeplanen, inte längre senare. Vi är säkra på att den här budgeten håller. Därför är det möjligt för privata företag att förbinda sig till byggandet på egen ekonomisk risk, konstaterar Saarikoski.

Utöver infrastrukturen för spårvägen och förnyandet av gator har man uppdaterat kostnadskalkylen för vagnsanskaffningen, som enligt nuvarande beräkning är 65–75 miljoner euro. Kostnadskalkylen har stigit på grund av längre vagnar än tidigare samt förändringar i marknadsläget och prisökningar för komponenterna. Vagnsanskaffningen framskrider till fasen för anbudsbegäran ifall man beslutar att bygga spårvägen. Alliansen deltar inte i anskaffningen av vagnar och staten deltar inte i kostnaderna för vagnarna. 

Spårvägarna medför arbete, tillväxt och livskraft 

Åbo drar nytta av spårvägen på många sätt. Byggnadsprojektet skapar direkt en avsevärd mängd arbete för området samtidigt som beslutet om byggandet av spårvägen påskyndar betydande privata investeringar längs rutten till byggandet av bostäder, affärs- och kontorslokaler. 

– Erfarenheter från andra håll har visat att spårvägarna för med sig tillväxt och livskraft. Detta drar alla Åbobor nytta av. Spårvägen som förenar Åbos växande områden skulle utgöra ryggraden för stadens utveckling invid vilken staden skulle växa behärskat och hållbart och genom att minska segregationen. I framtiden skulle var tredje Åbobo bo längs rutten och närmare varannan skulle arbeta längs den, beskriver Åbo stads kanslichef Tuomas Heikkinen.

Enligt Åbo Spårvägs referensplan för stadsutveckling skulle knappt hälften av allt byggande i staden koncentreras längs spårvägens rutt. Tomterna längs rutten skulle fram till år 2060 bringa in inkomster på knappt 840 miljoner euro till staden. 

I spårvägsprojektet bygger man inte enbart spår, utan man genomför en omfattande förnyelse av det offentliga stadsrummet från vägg till vägg längs hela den 12 kilometer långa rutten. Gatorna som till sina material och användningssätt har föråldrats skulle förnyas för att motsvara nutida och framtida Åbobors behov. Till detta skulle man använda 40 procent av projektets kostnader. 

– Vi skulle samtidigt både få ett stabilt kollektivtrafiksystem med stor kapacitet som lockar privata investeringar längs rutten och 12 kilometer trivsam stad med nya fotgängar-, cykel- och billeder, konstaterar Åbos stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen. 

Spårvägen påskyndar utvecklingen av de inkomster man får från byggandet 

Enligt den färska beräkning av inverkan på den kommunala ekonomin som Åbo stad låtit göra skulle investeringen i spårvägen kännbart påskynda de inkomster man får från stadsutvecklingen och byggandet. Beräkningen utarbetades av FCG Finnish Consulting Group Oy.

– Spårvägen kräver en stor startinvestering så projektet skulle särskilt under de första åren belasta stadens ekonomi. Den tilltagande befolkningstillväxten ökar byggandebehovet och på så sätt de inkomster som man får från fastighetsekonomin. Jämfört med stombussen skulle dessa inkomster förverkligas snabbare i och med spårvägen. Man bör dock beakta att osäkerheten är stor på grund av det långa granskningsintervallet, konstaterar stadens ekonomidirektör Valtteri Mikkola.

Spårvägens investeringskostnader skulle under åren 2025–2033 vara cirka 460 miljoner euro, av vilka statens andel skulle vara cirka 127 miljoner euro. Som jämförelse har Åbo stads investeringar under åren 2017–2024 varit cirka 1 015 miljoner euro och för åren 2026–2029 omfattar investeringsprogrammet investeringar på cirka 1 234 miljoner euro utan spårvägsprojektet.

Beräkningen täcker en tidsperiod på 35 år fram till år 2060 och beaktar kapital-, fastighets- och trafikens driftsekonomi samt befolkningsökningens och byggandets verkningar på skatteintäkterna och servicestrukturen. I beräkningen jämförs spårvägens ekonomiska verkningar med stombussystemet. 

En aktuell utredning har utarbetats för superbussen 

Som stöd för Åbo stadsfullmäktiges beslutsfattande beslöt man i augusti 2025 att uppdatera superbussutredningarna från drygt fem år tillbaka. Uppdateringen innehåller definitionen på superbuss, nordiska erfarenheter av superbussystemet och preliminära beräkningar av verkningarna samt byggnads- och trafikkostnaderna. Uppdateringen utarbetades av WSP Finland och Welado, verkningarna på den kommunala ekonomin beräknades av FCG och beräkningen av superbussens arkeologiska undersökningsbehov gjordes av Muuritutkimus Oy. 

I Åbo avser man med superbuss ett högklassigt system som till sina funktioner och egenskaper liknar spårvägen så mycket som möjligt. Rutterna, hållplatserna och trafikarrangemangen skulle vara motsvarande som för spårvägen. Utrustningen skulle vara dubbelledade elbussar. 

– De internationella superbussystemens omfattning och kvalitet på genomförandet varierar avsevärt, och det finns ingen enhetlig definition för superbussar vilket försvårar jämförelsen, konstaterar utvecklingschef Juha Jokela. 

Den preliminära kostnadskalkylen för superbussinvesteringen skulle vara cirka 241 miljoner euro. Beräkningen innehåller betydande osäkerhetsmoment. En bindande kostnadskalkyl skulle kräva en projektplan, genomförandeplan och konkurrensutsättning för att hitta genomförare. 

Enligt superbussutredningen skulle superbussen kräva mindre investeringar än spårvägen men den åtkomliga nyttan skulle vara mindre än jämfört med spårvägen. Superbussen har inte samma imagefördel som spårvägen, varför man skulle bli tvungen att satsa mera på marknadsföring. Superbussen skulle locka färre investeringar och långsammare än spårvägen och superbussens passagerarantal skulle vara lägre än spårvägens. Byggnadstiden skulle vara kortare än spårvägens.