Åbo centrumregion är ett tätt område. Och det förtätas ytterligare eftersom stadens folkmängd ökar snabbt. Tillväxten syns som ett intensivt byggande och som nya stora bostadsområden vilka under de senaste åren har vuxit upp invid centrum.
Åbos och Åboregionens befolkningstillväxt är rekordartad. Åbos folkmängd ökade år 2023 mera än någon annan gång sedan år 1972. Och tillväxten fortsätter alltjämt. Enligt den nya befolkningsprognosen kunde staden fram till år 2040 få upp till 40 000–59 000 nya invånare.
Folkmängdens ökning betyder emellertid inte att staden skulle utvidgas nämnvärt. Tillväxten tyglas nämligen genom att man förtätar stadsstrukturen. Detta gör man av flera orsaker.
Varför vill man ha staden tätare?
Först och främst vill man skapa en hållbar grund för stadsboendet. Stadsbon bör kunna röra sig i sin hemstad så att det belastar miljön så lite som möjligt. Därför bygger man framför allt bostäder i områden där det redan finns service och goda kollektiva trafikförbindelser.
För det andra bygger man nya bostadsområden där infrastrukturen redan är färdig och man inte behöver röja områden i naturtillstånd för att kunna bygga bostäder. Sådana är före detta lager- och industriområden där verksamheten har ebbat ut och landområdet frigjorts för ny användning.
De korta avstånden, närheten till service och fungerande kollektivtrafik sporrar till mera klimatvänlig mobilitet. Målet är att promenerandets, cyklandets och kollektivtrafikens andel i Åbo skulle vara över 66 procent år 2030.
Det byggs också i förorterna
Man planerar nya bostäder särskilt i närheten av stadskärnan, inom en radie på cirka tre kilometer från centrum. I denna zon av förtätad och hållbar stadsstruktur placeras till exempel de redan under byggnad varande nya bostadsområdena: Pukkila, Hertigshörnet och Kirstiparken. Mycket nytt är också på kommande till Vetenskapsparken som byggs i Kuppis, och där man har som mål att under de kommande decennierna bygga upp till 10 000 nya bostäder.
Staden förtätas också på de platser dit kollektivtrafiken löper smidigt. Sådana områden är till exempel Västcentrum, Runosbacken, Kråkkärret och Skansen.
Spårvägsprojektet skulle också, om det blev genomfört, stärka tillväxten i de områden som ligger längs rutten. Linjedragningen planeras från Kråkkärret via Vetenskapsparken, centrum och Slottsstaden till hamnen.
Förutom i centrum pågår ett livligt kompletteringsbyggande i många bostadsområden. Exempel på detta i centrum är till exempel omgivningen kring Barkplan och kvarteret vid Åbo Energi (Turku Energia). Med kompletteringsbyggandet stöder man stadens hållbara tillväxt.
Inte enbart flervåningshus
Åbo utökar fortlöpande invånarnas möjligheter att även bo i småhusområden. Den kraftigaste tillväxtriktningen är på ön Hirvensalo, dit den största delen av tillväxten som sker före år 2030 styrs. Delgeneralplanen för Hirvensalo möjliggör att det kommer cirka 15 000 nya invånare till ön.
Också Satava och Kakskerta växer. För området har man godkänt en delgeneralplan som möjliggör planläggningen av Satavas östra ända till småhusområde samt utvecklingen av öarnas övriga delar.
Beträffande utbudet av egnahemstomter är en annan viktig tillväxtriktning det norra Åbo. Tyngdpunkten för tomtutbudet i Jäkärlä håller på att förflyttas från detaljplaneområdet i Vakiniittu till Koskennurmi. De första tomterna för byggande överlåts redan år 2025. Även för området Kaila söder om Tammerforsvägen kommer man att utarbeta en detaljplan.
Flera daghem och skolor
Tillväxten i Åbo betyder inte enbart byggande av bostäder eftersom invånarna också behöver tjänster. Under de följande fyra åren investerar staden över en miljard euro i infrastruktur och lokaliteter.
Under det pågående decenniet planerar Åbo att bygga tre nya allaktivitetshus: allaktivitetshuset vid Björnplan i Huhkola och allaktivitetshusen i Slottstaden och Pansio-Perno. Samtidigt får man också nya motions- och idrottsplatser.
Fram till år 2029 får man också 12 nya daghem till staden. Dessutom pågår ett stort antal skolprojekt, av vilka det största till elevantalet är Lyseon koulu i Runosbacken.
Åbo har haft ett stort behov av små bostäder eftersom de ensamboendes antal hela tiden har ökat. Detta behov har nu blivit tillfredsställt och i framtiden bygger man även allt flera större lägenheter i flervåningshus.
TEXT: ANNAMARI NURMINEN
BILDER: TIMO JAKONEN, HEIKKI RÄISÄNEN
Artikeln är publicerad i Åboposten 1, 2025.
Texten fortsätter efter bilden
Syskonen Meri och Martin Mäenpää som är hemma från Letala har bott i det nya bostadsområdet på Slottsfältet i cirka ett halvår.
-Ett tyst, lugnt område med goda förbindelser. Vi har trivts bra här, berättar Meri Mäenpää.
Syskonen bor i en trea. Slottsfältet med dess flervåningshus i trä och den historiska miljön runt Åbo slott är en trevlig omgivning för dem.
Byggandet av Slottsfältet inleddes år 2017. Det är ett av de nationella spetsprojekten inom projektet Den moderna trästaden.
Relaterat innehåll: