Åbo följer alltid med Mustafe Muuse

Intervjun med Mustafe Muuse ordnas på distans eftersom den upptagna idrottaren tillbringar mycket tid i Sankt Moritz i Schweiz. Där tränar han en stor del av året under ledning av sitt tränarteam.

Åbo har den 24-årige Muuse tid att besöka då han är i Finland, även om tiden är knapp.

– Åbo är nog en bas för mig. Då jag är där känner jag mig lugn och självsäker. Jag kommer igen ihåg vem jag är, säger Muuse.

Även om Muuse är tvättäkta Åbobo har staden inte alltid känts som en särskilt hjärtlig plats. Då Muuse i lågstadieåldern bodde i Moisio med sin familj råkade familjen upprepade gånger ut för nynazisternas attacker. Muuses mamma beslöt att nu räcker det. Hon ville ha lugnare förhållanden för sina barn och familjen flyttade till Katrinedal.

I det trygga och naturnära området hittade Muuse dock inte några vänner, och det blev inte av att tillbringa mycket tid utomhus.

Däremot fann han böckerna. Närbiblioteket blev en viktig plats. Därifrån bar den ivriga skoleleven hem högar med olika deckare.

Jag läste väldigt mycket, det var ett slags utväg från allting.

Påverkan är viktigt

Fastän idrott och löpning redan fanns med i den tonåriga Muuses liv förblev idrottslinjen i Kerttulin lukio endast en dröm. Däremot öppnades dörrarna till Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio.

Enligt Muuse, som skrev fyra laudatur i studentexamen mitt under coronatiden, var det svårt för många att göra upp framtidsplaner mitt i all osäkerhet. För Muuse var det emellertid klart att han skulle satsa på idrotten.

– Elitidrottarens karriär räcker bara en viss tid. Jag beslöt att nu är det min chans att prova.

Sin beslutsamhet har Muuse ärvt av sin mor. Modern har uppfostrat sina barn att sikta högt, att alltid göra sitt bästa. Denna attityd har burit frukt. Muuses resultat har förbättrats steg för steg, han valdes till årets Åbobo för år 2024 och uppmärksammades i årets Idrottsgala med erkännandet Årets förebild.

Påverkan och att prata om saker har alltid varit viktigt för Muuse. Muuse har varit med i TALO-projektet som främjar mångkulturalism och likvärdighet i friidrotten. Han talar öppet om den rasism han mött och situationen för dem med invandrarbakgrund. Muuse tror att detta hjälper andra som också kämpar med liknande frågor.

– Den rasism jag mötte som ung fick mig en lång tid att tänka att det var något fel med mig. Det tog mig länge att behandla saken och komma över den.

Om man förut närmast mötte våld och rasism från radikaliserade människor är situationen enligt Muuse nu mera bekymmersam.

– Vi har folk på ministernivå som har rasistiska attityder. Jag märker också, då jag är i Finland, att det nuförtiden förekommer mera rasism på mikronivå. Om vi går till affären tillsammans med kompisarna är det min väska som man kollar.

Men Muuse är inte bitter. Han anser att det är viktigt att utföra arbete på gräsrotsnivå för att främja integrationen av familjer med invandrarbakgrund. Förändringen av attityder som överförs från generation till generation kräver långsiktigt arbete och det är inte alltid enbart fråga om den infödda befolkningens attityder.

Muuse berättar att hans egen morförälder sa att de aldrig kommer att bli finländare.

– Visst är det i jösse namn tufft att höra från andra, oberoende om de är dina släktingar eller övriga finländare, att du aldrig kommer att bli godkänd, fastän du är född i Finland, förundrar sig Muuse.

Språket och litteraturen förstärker identiteten

Ett sätt att förstärka sin identitet och samhörighet är enligt Muuse språket och litteraturen. Han kommer att välja årets Finlandia-vinnare inom barn- och ungdomslitteratur och väntar ivrigt på uppdraget.

Som en flitig läsare önskar Muuse att man inom barn- och ungdomslitteraturen modigt skulle våga behandla olika teman som berör just en ung läsekrets.

– De unga klarar nog av att behandla allvarliga teman, tror Muuse.

Då han är på sina långa träningsläger tar löparen fortfarande fram en bok då han vill koppla av och vädra hjärnan. Hans partner, likaså långdistanslöparen, Nathalie Blomqvist tillhör samma träningsgrupp. Med henne kan han också dela den osäkerhet och press som hänger ihop med idrotten.

Då han är i Åbo träffar Muuse familj och vänner och tillbringar tiden på sina favoritplatser.

– Vi har den bästa skärgården och landskapet kring Aura å, Paavo Nurmis stadion och salutorget, konstaterar Muuse.

Muuse ser sig bo i Åbo också i framtiden. Den nyligen 24 år fyllda löparen råder inte brist på självsäkerhet. Elitidrottarens liv, att binda sig till det och målen som kräver långsiktighet förbereder enligt Muuse för utmanande arbetsuppgifter senare i livet. Han säger att han till exempel kan sikta på att bli Åbos borgmästare.

– Jag kan ju på samma gång säga, att varför inte Finlands president. Det skulle vara ganska häftigt att få en första brun president i Finland, säger Muuse.

TEXT: HEIDI HORILA

Artikeln har publicerats på finska i Åboposten 2, 2025.