Att lära ut läsning, räkning och skrivning, att fostra, musicera, handarbeta, idrotta, uppmuntra och inspirera eleverna. Amanda Nurmis skoldagar är fyllda av aktiviteter.
Från rasten kommer 27 glatt stojande elever till klasslärare Amanda Nurmis klass. Eller snarare till lärandeutrymmet, som klassrummen ofta kallas.
Amanda som för sjätte året undervisar i Nummenpakan koulu, enheten i Nummisbacken, tar emot barnen glatt och bestämt. Snart sysslar eleverna redan med dagens uppgifter.
För Amanda har det varit natrurligt att söka sig till lärarens och fostrarens yrke.
– Jag hade sysslat med scouting och lett olika grupper. Jag visste vad skolans vardag är för även min mor är klasslärare.
Den mångsidigt skickliga Nurmi är som född till klasslärare. På fritiden sysslar hon med jogging, cykling och spelar fotboll. Stickar, läser böcker och bakar. Spelar piano och fiol samt sjunger. Hon undervisar också i musik för alla klasser i årskurserna 1–6.
Amandas skoldag börjar mycket tidigt på morgonen.
– Jag kan komma till skolan redan efter klockan sju för att göra allt pappersarbete, på så sätt undviker jag att ta arbete med mig hem. Att syssla i klassen är underbar egen tid för mig.
Mångkulturell klass
Enheten i Nummisbacken är en närskola till vilken eleverna kommer från Studentbyn, Nummisbacken och Hallis. Amanda beskriver sin årskurs 4 som modig, positiv, livlig och ivrig att lära sig.
– I min klass finns många elever från olika bakgrund, mina elever talar 15 olika språk som modersmål. En del av eleverna har först gått i förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen (VALMO) varefter de integrerats i vår grundläggande utbildning.
En del av eleverna har ännu svaga kunskaper i finska, hos en del är de under utveckling och en del är finskspråkiga. Eftersom en del av barnen läser böcker med stavelseindelning och andra redan Harry Potter, ställer elevernas olika kunskapsnivåer utmaningar för läraren och kräver god elevkännedom av denna.
– Man bör kunna sänka ribban, man kan inte kräva riktigt allting av alla. Undervisningen kräver differentiering, uppgifterna kan vara olika för olika elever, konstaterar Nurmi.
Nu på hösten påminner man eleverna som springande återvänder från sommarbetet hur man går i skola.
– Barnen njuter av rutiner och tydliga funktionssätt och väntar också på dessa då skolan börjar på hösten.
I en mångkulturell klass strävar man efter att erbjuda varje elev uppgifter på den nivå som just hen behöver. Bild: Linda Svarfvar
Daglig fostrargärning
Klasslärarens arbete är daglig fostran i vardagsfärdigheter.
– I skolan finns inte en stund då det inte förekommer fostringsarbete. Kom du ihåg att säga tack då någon håller dörren öppen, använd gaffel och kniv och ställer du stolen på bordet då du går. Skosnören och klockslag – i vissa frågor kunde hemmet säkert ta mera ansvar.
Amanda upplever att barnen nuförtiden är rätt livliga. Grupp- och kompisfärdigheter undervisas dagligen i klassen.
– Att vänta på sin tur eller lugna ner sig kring en sak kräver verkligt mycket av barnen. Man undervisar också i uthållighet: man kan inte duscha eleven med färdig kunskap utan multiplikationstabellernma måste man öva utantill.
– Jag önskar att vi skulle återgå till grundläggande skolgång. För många skulle det räcka att koncentrera sig på grunderna: läsning, skrivning och räkning. Dessa färdigheter håller först på att utvecklas hos många.
Med humor kommer man långt
– I detta arbete får man känslan av att ha lyckats av små saker. Det tänds en lampa i huvudet på någon, eller du får hela gänget att bli så ivriga att de är med för fullt. Eller om man har övat att komma in i klassen, ta fram sakerna och sitta tyst, och då alla lyckas med det. Ur dessa stunder lönar det sig att ta ut det positiva, säger Amanda.
Nurmi upplever att undervisning och arbete med barn är uppskattade. Många upplever lärararbetet som utmattande. Amanda tycker att arbetet är trevligt och inte känns svårt i sig.
– Självfallet förekommer det svåra elevsituationer, olika sociala utmaningar. Det får en att fundera på hur man skall agera i dessa situationer.
I Amandas skola funderar lärarna tillsammans på de utmaningar som uppstår och söker lösningar på dessa. Hjälp får man av rektorn, kollegorna och även medlemmarna i elevvården såsom skolkuratorn, -psykologen och -hälsovårdaren.
– Man gör tillsammans och tar också många saker med humor. Har man sinne för humor kommer man långt i vår skola.
TEXT: LEA FROLOFF | BILDER: LINDA SVARFVAR
Artikeln har publicerats på finska i Åboposten 2, 2026.
